Tourniquet

Läkartidningen har publicerat en artikel angående tourniqueter och dess plats inom prehospital sjukvård; Amerikanska siffror från konflikter i Vietnam och Somalia anger att 7 procent av dem som dödats i strid enbart hade extremitetsskador. Uppenbarligen var ett traditionellt tryckförband inte tillräckligt effektivt för att stoppa blödningar i extremiteterna. Att korrekt applicera ett tryckförband kan vara nog så besvärligt och inget som den skadade enkelt gör själv. Ett snabbare sätt att åstadkomma temporär blod­stillning är att använda avsnörande förband (tourniquet).

Moderna tourniqueter utvecklades under det första Gulfkriget. Kraven var att de skulle kunna gå att applicera med en hand och garanterat inte lossna. Flera olika modeller som fyller dessa krav har tagits fram och finns på marknaden. Tourniqueter har använts vid många tillfällen och har varit direkt avgörande för att de skadade kunnat föras levande till ett sjukhus. Den ischemi (syrebrist) som skapas nedom skadan kan vara mycket smärtsam och kan över tiden också leda till vävnadsskada/vävnadsdöd. Tidig och effektiv smärtlindring liksom att försöka minimera ischemitiden är därför viktigt.

I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken före 44 års ålder. Av dem som dör ute på skadeplats avlider minst en tredjedel på grund av blödning. Därutöver kan blödning också avsevärt förvärra tillståndet vid samtidig skallskada. Därför kan ett tidigt korrekt omhändertagande av ett blödningstillstånd vara av avgörande betydelse för överlevnad och minskad morbiditet. Blödning som ger påverkan på blodtryck ute på skadeplats har i en studie på 102 patienter i Stockholmsregionen under åren 2001-2003 framförallt setts efter trafikolyckor, fallskador och efter penetrerande skador från kniv eller skjutvapen. Det rör sig då ofta om blödningar från inre organ som kräver snar sjukhusvård.

Tidiga kliniska tecken på blödningschock är perifer blekhet och kyla samt snabb puls. Blodtryck bedöms snabbast genom att söka efter pulsar i handled, i ljumske och på hals. När radialispuls palperas är systoliskt tryck ca 90 mm Hg och när först femoralispuls palperas motsvarar det systoliska blodtrycket ca 70 mm Hg. Kan enbart karotispulsen på halsen kännas bedöms trycket vara endast 50-60 mm Hg systoliskt.

Yttre blödningar kan nästan alltid stoppas med lokalt tryckförband. Om man bedömer att detta inte räcker behövs ett avsnörande förband som måste appliceras på sådant sätt att cirkulationen verkligen stryps till. Det kan innebära att man måste sätta förbandet proximalt t ex i ljumsken där man lättast kan komprimera artärflödet ned till benet.

Ifall blödningskontroll inte kan uppnås med enbart tryckförband ska avsnörande förband appliceras så nära blödningskällan som möjligt. Avsnörande förband bör vara så breda som möjligt, t ex kan en blodtrycksmanschett användas, och skall släppas på så snart patienten är på operation och blödningen kan kontrolleras på annat sätt. Låt aldrig en patient ”småblöda från flera sår” under en längre tid.

Vid en misstänkt blödning i thorax, buk och/eller från bäcken kan den inte alls eller endast till del kontrolleras ute på skadeplats. Bäckenblödningar kan reduceras något genom att man sätter ihop benen och lägger ett sammandragande lakan eller en gördel runt höfterna (i trochanternivå) för att minska bäckenvolymen om bäckenet misstänkts vara vidgat eller isärsprängt. I allmänhet skall dessa skador föras snarast möjligt till sjukhus där blödningarna kan åtgärdas mer definitivt.

 

Har du fler frågor? Skicka en förfrågan

0 Kommentarer

logga in för att lämna en kommentar.